Bus eller godis? Halloween i USA och Sverige, och varför vi säger så

Den här helgen knackar det på dörrarna igen. Barn i spökdräkter, häxhattar och zombiesmink ringer på och säger samma sak som barn i USA har sagt i snart hundra år: bus eller godis! Men varför säger man egentligen så, och hur kommer det sig att en amerikansk högtid har blivit så stor i Sverige?

I år blir det extra krångligt i Sverige, för halloween den 31 oktober och alla helgons dag infaller på samma lördag.

Från keltisk skördefest till amerikansk storhelg

Halloween har sina rötter i den keltiska högtiden Samhain, som firades när skörden var bärgad och den mörka delen av året tog vid. Man trodde att gränsen mellan de levande och de döda var extra tunn just då. När kyrkan senare lade alla helgons dag och alla själars dag i början av november smälte traditionerna ihop. Kvällen före alla helgon, All Hallows' Eve, blev till slut Halloween.

Till Nordamerika kom seden med irländska och skotska invandrare under 1800-talet. De hade med sig lyktor urholkade ur rovor, men i Amerika fanns det gott om pumpor, som var större och lättare att karva ut. Så föddes den lysande pumpan.

Varför säger man bus eller godis?

Det här är det roligaste med hela historien. Att gå från dörr till dörr och få något har mycket gamla anor:

• Souling: på medeltiden i England gick fattiga och barn runt vid alla själars dag och bad böner för de dödas själar. Som tack fick de små kakor, så kallade soul cakes.

• Guising: i Skottland och Irland klädde barn ut sig och knackade på. Men de fick inget gratis. De skulle först bjuda på ett trick, till exempel en sång, en dikt eller ett skämt, innan de fick frukt, nötter eller mynt.

Själva uttrycket trick or treat dök upp i kanadensiska tidningar i början av 1920-talet och spred sig sedan i USA. Hotet om bus var på riktigt på den tiden, för halloweenkvällen var känd för hyss och ibland rena vandaliseringar. En del städer och grannskap började uppmuntra barnen att gå runt och få godis i stället, så att det blev roligare att knacka på än att busa.

Under andra världskriget var socker ransonerat och seden höll nästan på att dö ut. Men på 1950-talet tog den fart igen, bland annat tack vare serier som Snobben och en Disneyfilm med Kalle Anka från 1952. Sedan dess hör det till.

I dag är bus eller godis mest en ramsa. Nästan ingen väntar sig att barnen ska busa på riktigt om det inte finns godis.

Halloween i USA: en jättefest

I USA är halloween en av årets största högtider. Hela kvarter pyntas med spindelnät, skelett, gravstenar och uppblåsbara spöken, och vuxna klär ut sig lika gärna som barnen. Den amerikanska handelsorganisationen NRF beräknade att amerikanerna lade rekordmånga 13,1 miljarder dollar på halloween förra året, och prognosen för i år är ännu lite högre.

Det finns också en oskriven regel. Har man ytterbelysningen tänd och en lysande pumpa på trappan är barnen välkomna. Är det släckt går man vidare.

Halloween i Sverige: ganska nytt

I Sverige är halloween en ung högtid. Det finns spridda spår av fester redan på 1950-talet, men på allvar började det på 1990-talet. Svenska kyrkan nämner en halloweenvecka på Hard Rock Café i Stockholm 1990 som en av starterna. Under resten av decenniet drev handeln på hårt, eftersom hösten mellan sommar och jul länge varit en lugn period för butikerna. I dag fylls hyllorna med pumpor, maskeradkläder och godis varje oktober.

Att gå runt och knacka på var dock inte nytt för svenska barn. Vi har ju påskkärringarna, som klär ut sig till häxor och går från dörr till dörr för att få godis vid påsk. Så när halloween kom fanns redan idén om att klä ut sig och ringa på.

Det som skiljer Sverige mest från USA är att halloween hamnar mitt i allhelgonahelgen. Alla helgons dag är en stilla helg här. Då tänder vi ljus på gravarna och minns dem som har dött, och kyrkogårdarna lyser i mörkret. Många tycker att det skaver när en högtid med spöken och skelett firas samtidigt. Alla helgons dag ligger på lördagen mellan 31 oktober och 6 november, och i år råkar det alltså bli exakt samma dag som halloween.

Skillnaderna i korthet

• Historia: i USA är halloween drygt hundra år gammalt och djupt rotat. I Sverige kom det på allvar på 1990-talet.

• Omfattning: i USA pyntar hela grannskap och vuxna klär ut sig. I Sverige är det mest barnens fest, med en del fester för vuxna.

• Knacka på: i USA är det självklart att gå runt i grannskapet. I Sverige gör man det mer här och var, och många sätter upp en lapp om att de vill ha besök eller inte.

• Samtidigt: i Sverige krockar det med allhelgonahelgen, som är en stilla minneshelg.

• Föregångare: vi har haft påskkärringar långt innan halloween kom hit.

Vett och etikett när det knackar på

• Knacka där det lyser en pumpa eller sitter en skylt om att godis finns, och låt bli där det är släckt.

• Små barn går med en vuxen, och man håller sig till sitt eget område.

• Ett nej är ett nej. Bus hör till ramsan, inte till verkligheten.

• Tänk på att alla helgons dag är en helg då många sörjer, särskilt nära kyrkogårdarna.

Glad halloween, och lugn allhelgonahelg!